onsdag 22 juni 2011

Hur förstår man diagnosen del 5 / 6

Perception

Hur vi uppfattar och tolkar sinnesintryck (syn, smak, hörsel, känsel och lukt) kallas för perception. Många med Aspergers syndrom har en annorlunda perception. Även kroppsrörelser och koordination påverkas av perceptionen, genom att man tänker på ett annorlunda sätt kan man också röra sig på ett annorlunda sätt. Jag kommer att lägga in detta ämne separat längre fram eftersom det är lite av en undergrupp.

Sensorisk överkänslighet

Det innebär att man kan vara extra känslig eller okänslig för vissa intryck. För den som är extra känslig kan det vara mycket tröttande. Personer med Aspergers syndrom uppfattar och känner av sinnesintryck på ett annorlunda sätt. Vad man är känslig för är dock mycket olika. Vissa vanliga ljud kan uppfattas som något fruktansvärt eller göra ont medan andra ljud kan verka rogivande eller stimulerande. En del kan tycka att det är extremt obehagligt med starkt ljus. En del personer kan ha svårigheter med känseln vilket kan leda till att man upplever att till exempel kläderna sitter för trångt. Man kan också tycka att fysisk beröring, en klapp på axeln exempelvis, kan vara obehagligt. Många reagerar starkt på vissa lukter och smaker som ibland leder till att man vägrar äta eller till och med vara i närheten av vissa maträtter eller ingredienser. Man kan skapa sig en sträng diet som utesluter mat med en viss konsistens, smak, doft eller temperatur. Man kan undvika dofter från parfym eller rengöringsprodukter för att de framkallar illamående. Det finns även personer som berättat att de känner av och störs av inre organ eller att det gör ont när man klipper sig. Det här kan ibland missuppfattas som symtom på psykos. Samtidigt kan man vara okänsligt för vissa sensoriska upplevelser, man kanske inte reagerar alls på vissa ljud, känner inte smärta när man skadar sig eller saknar behov av varma kläder även under kalla vinterdagar. Det sensoriska systemet kan i ena ögonblicket vara överkänsligt för att i nästa bli okänsligt. Vissa sensoriska upplevelser skänker stark njutning, till exempel ljudet och vibrationerna från en tvättmaskin eller de olika färgerna i en gatlyktas sken.
En del vuxna med Aspergers syndrom anser att deras sensoriska överkänslighet påverkar deras liv i högre grad än problem med att få vänner, att hantera emotioner och att få lämpligt arbete.

Sensorisk överbelastning

Dessa intensiva sensoriska upplevelser gör att en person med Aspergers syndrom blir extremt stressad, ångestfylld och nästan försätts i ett chocktillstånd i situationer som av andra upplevs som roliga. En person med sensorisk överkänslighet blir vaksamt, spänt och förvirrat i sensoriskt stimulerande miljöer som klassrum eftersom de inte vet när nästa plågsamma sensoriska upplevelse ska komma. Man undviker aktivt vissa platser som skolkorridorer, lekplatser, shoppingcenter och stormarknader som innebär alltför intensiva sensoriska upplevelser. Den skrämmande förväntningen kan bli så svår att en ångeststörning utvecklas. Exempelvis kan en hundfobi uppstå eftersom hundar plötsligt kan börja skälla, torgskräck kan uppstå på grund av att hemmet innebär en relativt trygg och kontrollerad sensorisk upplevelse. Man kan undvika vissa sociala situationer, exempelvis födelsedagskalas, inte bara för att man känner osäkerhet inför sociala normer utan också på grund av de höga ljudnivåer som uppstår i en miljö med glada barn och smällande ballonger.

Källor: http://www.habilitering.nu/;http://www.autismforum.se;Attwood, Tony (2008) Den kompletta guiden till Aspergers Syndrom

onsdag 15 juni 2011

Hur förstår man diagnosen del 4 / 6

behov av rutiner och begränsade intressen och beteenden kan hos en del personer med asperger syndrom bero på en bristande föreställningsförmåga eller fantasi. förklaringen till det här resonemanget är ungefär så här:

det en person gör, måste han eller hon antingen redan kunna eller också hitta på själv. men har man en begränsad föreställningsförmåga, är det svårt att hitta på nya saker själv. det man då kan göra är att försöka lära sig nya saker genom att härma andra. resultatet blir att de aktiviteter och beteenden man har att använda blir begränsade.

Föreställningsförmåga

speciella intressen

personer med asperger syndrom och då särskilt pojkar och män, har ofta speciella, begränsade intressen, något som märks redan i förskoleåldern. ofta lär sig barnet allt det kan om ett visst område, exempelvis dinosaurier, tåg, bilar, astronomi eller liknande. det handlar ofta om intressen där det finns exakta faktakunskaper som går att lära sig utantill. intresset för sammanhang eller närliggande kunskapsområden är lågt. under skolåren kan barnet ha nytta av sin förmåga att lära sig saker utantill, och det är inte ovanligt att barn med asperger syndrom har en matematisk eller språklig talang. samtidigt kan det rigida intresset för ett visst område skapa irritation hos andra barn och ytterligare försvåra umgänget. behovet av att ha specialintressen består i regel hela livet, men intressen kan växla och bytas ut mot andra, ofta plötsligt och utan anledning. ibland kan intresset få positiva konsekvenser genom att det kan skapa möjligheter till samvaro med andra som delar samma intresse, någon gång kan specialintresset leda till en yrkeskarriär. ofta minskar intensiteten i intresseutövandet om intresset växer för sociala kontakter.


rutiner och tvång

redan vid låg ålder brukar personer med asperger syndrom utveckla behovet av strikta rutiner. det kan handla om att saker måste göras i en viss ordning, att man alltid ska sitta vid samma plats vid matbordet, att man bara äter en viss sorts mat, eller att man har komplicerade ritualer kring vardagliga göromål. om en rutin bryts kan det leda till stor oro och frustration hos individen. behovet av rutiner kan öka med tiden och i tonåren kan rutinerna ha brett ut sig över hela tillvaron och det tvångsmässiga inslaget kan vara stort. en del tonåringar och vuxna med asperger syndrom rutar in sitt liv så hårt att de får en mycket ansträngande och begränsad tillvaro. det är också vanligt med tvångsmässiga upprepningar av vissa handlingar eller tankar.

Källor: http://www.autism.se;http://www.autismforum.se

måndag 13 juni 2011

Sammanfattning av Hur förstår man diagnosen del 1-2-3

dessa tre kognitiva områdena (1) mentalisering, (2) central koherens och (3) exekutiva funktioner är nedsatta hos personer med autism. jag kommer även att skriva om föreställningsförmåga och perception i dom resterande delarna. allt detta är klassiska kännetecken för autism och först genom att förstå alla dessa områden, förstå begrepp och förstå vilka funktioner dom kan tänkas ha, först då kan man förstå vad autism är och hur det kan tänkas vara att leva med det.

dom här speciella kognitiva bristerna i mentalisering, central koherens, och när det gäller exekutiva funktioner dom påverkar naturligtvis varandra och dom påverkas även av personens generella kognitiva nivå. har man en måttlig eller grav utvecklingsstörning så påverkar det förstås mentaliseringen och vice versa. dessutom är det så att dom flesta personer med autismspektrumtillstånd har väldigt ojämn kognitiv nivå. så när man tex mäter begåvningsnivån med det som vi brukar kalla för intelligens-tester och som består av ett antal 11 eller 13 olika deltester som mäter olika aspekter på begåvningen så får man ett väldigt ojämt resultat. samma person kan vara väldigt bra på en sak och samtidigt väldigt dålig på en annan. och det är svårt för omgivningen att riktigt förstå, för vi är vana vid att människor ligger på en ganska jämn nivå. är man bra på vissa saker så är man i regel bra på rätt mycket annat också och tvärtom. den här ojämnheten gör det dels svårt för personen att riktigt hantera sig själva och sina förmågor och gör det också svårt för omgivningen att förstå vilka krav man kan ställa i olika situationer, eller vilken stimulans en viss person behöver. och ibland kan det vara så att samma person både får orealistiskt höga krav på vissa områden och för lite stimulans på andra.

det finns ingenting som tyder på att människor med autism inte skulle ha några känslor. det finns ibland gamla föreställningar om att det här är individer som inte känner som vi andra. vad däremot många med autism har, det är svårt att kommunicera sina känslor eller uppfatta känslomässig kommunikation från andra. alltså är det ett kommunikationsproblem, att man har svårt att förstå känslomässiga uttryck hos andra personer vilket också ligger i mentaliseringsproblematiken. och man har svårt att uttrycka sina egna känslor på ett sätt som omgivningen kan uppfatta adekvat. dessutom så är det inte sällan att personer med autism reagerar på annorlunda saker på ett annorlunda sätt. man kan tex skratta åt saker som andra tycker är sorgliga, man kan bli ledsen eller arg över sådant som andra tycker är bagateller och som andra inte reagerar på överhuvudtaget. och ibland så kanske man behöver omgivningen starka reaktioner för att man skall kunna förstå hur dom upplever saker eller att dom överhuvudtaget reagerar.

Källor: från filmad föreläsning med Lena Nylander "Autismspektrumtillstånd hos vuxna". 

söndag 12 juni 2011

Hur förstår man diagnosen del 3 / 6

det finns flera teorier som tillsammans kan ge möjlighet att förstå diagnosen. här presenteras några teorier.

Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för många olika förmågor. I huvudsak kan det beskrivas med att det handlar om förmågan att planera och organisera.

exekutiva funktioner är egentligen en paraplyterm för ett antal olika del-funktioner som har att göra med att välja ett sätt att angripa och lösa ett problem. och att ha en strategi som är flexibel som är bästa möjliga, att vara uthållig så att man kan uppnå målet med sin problemlösningsstrategi. och man måste ha välfungerande exekutiva funktioner en så kallad verkställande direktör (vd) i huvudet för att kunna möta och fungera flexibelt i dom nya situationerna man möter under det dagliga livet. här nedan följer några exempel på ett antal av dom funktionerna som brukar räknas som exekutiva funktioner och som var och en för sig kan mätas och undersökas med neuropsykologiska test.

det personer med autism oftast har problem med är att på ett flexibilitet sätt kunna skifta strategi och skifta uppmärksamhet från en sak till en annan. och det är det som man bukar kalla för ett feedback-system dvs att själv kunna bedöma sina prestationer. att kunna se sina prestationer i sammanget där problemet finns och förstå om man är på rätt väg eller inte. har man brister i dom här exekutiva funktionerna så får man mycket problem med det dagliga livet. alla små saker blir besvärliga, man får svårt att överblicka tid och rum. man kan ha ett dåligt korttidsminne och många med autism verkar ha ett dåligt korttidsminne men ett väldigt bra långtidsminne. man får svårt att fatta beslut, svårt att välja, svårt att skjuta upp och man har svårt att själv inse hur ens eget beteende är och att det kan behöva korrigeras.

många med autism har också problem med det man brukar kalla för automatisering och generalisering och som man kan säga också är en typ av exekutiv funktion.

automatisering det är att det man lär sig blir automatiskt. mycket som man lär sig består utav många små del-funktioner och ett exempel är tex när man lär sig cykla, att man måste tänka på att både trampa, hålla balansen, styra och se sig för samtidigt. och när man väl lärt sig att cykla går det automatiskt, man behöver därför inte tänka på allt detta. personer med autism har bristande automatisering även om dom har normal begåvningsnivå eller hög begåvningsnivå, detta leder därför till stora problem med enkla vardags funktioner. och det kan också gälla hur man talar och tänker.

generalisering det är det att det man har lärt sig på ett visst sätt på ett visst ställe genom vissa material, det kan man sedan använda på ett annat ställe och med andra material som man har där. det kan därför vara en slags modell att utgå ifrån och utefter egna teorier själv tillämpa i olika situationer och sammanhang. därför kan exempelvis personer med autism ofta fungera olika i skolan och hemma eller i boendet och den dagliga verksamheten, därför att man inte kan generalisera från det ena stället till det andra.

Källor: från filmad föreläsning med Lena Nylander "Autismspektrumtillstånd hos vuxna". http://www.autismforum.se

torsdag 9 juni 2011

Hur förstår man diagnosen del 2 / 6

det finns flera teorier som tillsammans kan ge möjlighet att förstå diagnosen. här presenteras några teorier.

Central koherens

För att förstå hur världen fungerar och varför människor beter sig som de gör, måste man kunna knyta ihop information från flera olika håll till en begriplig helhet. Svag central koherens gör att världen blir mycket svår att förstå sig på.

central koherens är ett namn på våran förmåga att skapa sammanhang och mening i det vi ser, det vi hör och det vi upplever. vi ser helheten, vi försöker se sammanhanget, vad är det frågan om här, vilket sammanhang befinner jag mig i nu. central koherens handlar om att vi kan växla mellan helhet och detaljer. vi brukar börja med att ta in helheten och sammanhanget och sen kan vi gå ner på detaljnivå och börja sortera småsakerna.

och den här centrala koherensen gör att vi kan fylla i saker och ting som fattas. fattas det en pusselbit så kan vi i regel tänka ut vad det skulle kunna vara på den pusselbiten. ser vi en text där ett ord fattas så har vi en uppfattning om vad det skulle kunna vara för ett ord. och ser vi en hel bild så försöker vi se vad som är huvudsyftet med den bilden och vilket budskap det försöker förmedla. ser vi en text försöker vi också få fram vad det övergripande budskapet i detta är.

och det här brukar man då kalla för att man har en global strategi när man tar in och bearbetar information. däremot personer med autism, dom har vad man kallar en svag central koherens dvs dom bearbetar information på ett sekventiellt sätt. dom börjar med detaljerna, dom ser först små detaljer där blicken först faller och så småningom kan dom i bästa fall bygga upp dom här detaljerna till en helhet och ett sammanhang.

personer med autism och utvecklingsstörning kommer sällan fram till den här helheten eller det kan ta lång tid, det är väldigt mödosamt och därav kommer den här detaljfixeringen. den bristande förmågan att förstå helhet och sammanhang gör att saker och ting blir lösryckta och det påverkar i sin tur också förstås kommunikationen. för all kommunikation och allt socialt samspel det sker i ett sammanhang.

samtidigt är det viktigt att säga att om man har en normal eller hög begåvningsnivå och ändå har den här svaga centrala koherensen, som många tex med asperger syndrom har. då kan det vara en styrka och tillgång i vissa situationer tex om man forskar på ett område där man behöver kunna se och koncentrera sig på små detaljer. matematik kan ibland vara ett sådant område.

Källor: från filmad föreläsning med Lena Nylander "Autismspektrumtillstånd hos vuxna". http://www.autismforum.se

onsdag 8 juni 2011

Hur förstår man diagnosen del 1 / 6

det finns flera teorier som tillsammans kan ge möjlighet att förstå diagnosen. här presenteras några teorier.

Theory of mind - Mentalisering

Mentalisering i sig är att förstå att andra människor har ett eget inre liv, att andra människor tänker och känner sånt som kan vara annorlunda än det man själv tänker och känner.

och i och med det att vi kan förstå dom här sakerna och förstå det väldigt snabbt och intuitivt så kan vi också dra slutsatser om hur andra tänker och hur andra känner. vi kan förstå varför andra beter sig som dom gör. vad som är avsikten bakom andra människors beteende.

till exempel om en annan människa plötsligt kommer in i rummet där man befinner sig och denne person då tittar sig omkring, tittar på golvet går runt en sväng och sen går ut igen. då skulle man tänka att den personen har nog tappat någonting här inne som han eller hon letar efter och inte hittar. men hade man inte haft denna mentaliseringsförmåga så hade man inte begripit alls vad det var frågan om och kanske blivit rädd  eller upprörd.

den här intuitiva menatliseringen som dom allra flesta av oss har och som vi har sedan tidig barndom är en förutsättning. inte bara för att vi ska kunna förstå hur andra tänker och känner, hantera den kunskapen med hänsyn av vänlighet utan också för att vi faktiskt ska kunna ljuga på ett skickligt sätt och lura varandra. vi kan inte lura andra människor om vi inte samtidigt kan tänka ut vad dom vet och inte vet och vad dom kan tänkas ta reda på och inte ta reda på.

därför är den här mentaliseringen en förutsättning för ömsesidigt, flexibelt, smidigt, någorlunda välfungerande socialt samspel och ömsesidig kommunikation. det är också en förutsättning för dom så kallade vita lögnerna som är väldigt viktiga för att vi skall kunna vara smidiga socialt. dom flesta av oss säger inte alltid exakt vad vi faktiskt tänker och känner ens när vi blir ombedda att säga tex vad vi tycker om någons nya kläder eller frisyrer.

så mentalisering är förmågan att ta andras perspektiv, och man kan säga att det är en sorts tankeläsning även om vi förstås inte kan avläsa exakt vad en annan människa tänker. men vi kan ha en aning om hur en annan människa tänker och känner.

den här förmågan utvecklas tidigt och den finns hos vanliga fyra till femåringar. barn med autism på samma mentala nivå som en vanlig fyra till femåring har ofta väldigt stora svårigheter med detta, det har man visat i ett antal studier. i viss mån så kan man om man har normal begåvning träna den här förmågan men det är jobbigt, och den blir inte lika snabb och självklar som hos dom som inte har behövt träna upp det.

när det gäller personer med autism och utvecklingsstörning så är många av dom vad man skulle kunna kalla för mind-blind dvs att dom har väldigt liten eller ingen förmåga att riktigt förstå att andra tänker och känner. och det gör att kommunikation därför blir väldigt svår. man kanske inte förstår meningen med kommunkation för meningen med kommunikation är ju faktiskt ett utbyte av tankar och känslor mellan olika personer som har olika tankar och känslor.

Källor: från filmad föreläsning med Lena Nylander "Autismspektrumtillstånd hos vuxna".

Kort Introduktion

Vad är Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär annorlunda funktion framför allt inom socialt samspel och intressen.

Aspergers syndrom har fått sitt namn efter barnläkaren Hans Asperger som var verksam på 1940-talet. Först på 1990-talet började vi använda oss av diagnosen, som således är relativt ny. Detta kan förklara varför kunskap om diagnosen ännu kan saknas inom olika delar av samhället.

Aspergers syndrom är en diagnos inom autismspektrum som med största sannolikhet är medfödd eller tidigt förvärvad. En skada eller genetisk faktor gör att hjärnan fungerar på ett lite annorlunda sätt. Det kan dröja innan detta märks tydligt för omgivningen.

Diagnoskriterier
I diagnoskriterierna finns två huvudkriterier:
1. Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel
2. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.

> Läs mer om diagnoskriterier här

Källor: http://www.habilitering.nu